Vi tillsammans är frälsaren

Vänta inte på någon frälsare, för vi är alla tillsammans frälsaren. De goda som är i kontroll tycks manövrera narrativet så att folk ska vakna upp. Jag tycker det lutar åt att vi befinner oss i en process som leder till att vi, mänskligheten, politiskt vaknar upp, andligt stiger upp, och kastar av oss bojorna. Kanske är det så att mänskligheten överlag måste uppfatta det som att vi befriat oss själva, vilket skulle vara väldigt bemyndigande, och då krävs det att det stora flertalet är med på tåget. En variant av det kan vara att vi bara ser kabalen för de rädda stackare de är, och på ett djupare plan inte längre går med på att leka deras offer.

Hur som helst har vi en tendens att vilja att något ska hända nu och helst igår! Men det är inte så det fungerar. Detta kortsiktiga tänkande som är baserat på rädsla och kontrollbehov är också någonting som den mörka sidan kan utnyttja.

Be careful who you follow

Det finns enormt mycket kontrollerad opposition där ute, som gärna serverar hope porn. Det vill säga att man utger sig för att vara på ljusets sida och säger att då och då kommer det och det hända/har det och det hänt, ”för det intygar mina hemliga insiders”. Många blir överlyckliga och delar informationen vitt och brett. Men det de påstår ska inträffa, eller påstår har inträffat, gör det aldrig. Någonting skulle t.ex. hända natten mellan fredagen den 5:e och 6:e februari, intygade en populär folkbildare. Han och hans gäng kan trots allt kallas folkbildare, för genom att de bedrar kan man lära sig hur de bedrar, identifiera mönstren, lära sig att ignorera dem och växa. En sak de gör är att de får en att må bra för de säger saker man så gärna vill ska vara sanna. Men går det ihop med den större helheten om man tänker logiskt? Detta gäller även för alla fejkkonton som skapats på Telegram sedan oppositionen blockerats från Twitter.

Vad kan deras syfte tänkas vara? Man kan tänka sig att de vill muddy the water (pojken som skrek varg …), demoralisera, få rörelsen att se korkad ut i andras ögon (”normies” som ser det kan direkt skratta åt det och den som delar det, eller skratta åt det när en tidning dragit hela rörelsen i smutsen på grund av det), splittra, få folk att ge upp hoppet, skifta fokus och leda in hela tåget på sidospår. Allt under det att de ger intryck av att de är på den goda sidan och rent utav skulle vara bland de ledande i rörelsen. Inte alltför sällan har de kopplingar till någon ”säkerhetstjänst”, och vi vet vad de säger om t.ex. CIA (once CIA, always CIA)

De sätter sina följare i fällan av att om man exponerar dem eller inte litar på dem, då är det som att man går emot hela rörelsen (en ny flockmentalitet), eller som att man ger upp allt hopp om att den goda sidan skulle kunna vinna. De ersätter den verkliga planen och det långsiktiga tänkande Q lärt oss med sina egna påhittade kortsiktiga historier, blandat med varierande halt sanning naturligtvis, för annars hade inte många följt dem.

Det är lätt hänt att man dras med i ivern, för egot vill så gärna se resultat nu, och då kan man lätt trilla dit! Det hände mig med lite dagarna innan Biden svors in, trots att jag veckor tidigare uttalat att jag inte trodde att något skulle hända då, just för att det skulle gå emot optics.

Botemedlet

Kanske bör vi inte gå runt och vänta på att arresteringar ska hända och rättvisa skipas när som helst nu. Det är inte det Q lärt oss. Q har lärt oss att de kommer agera först när ”the stage is set” (för intro till Q se mitt inlägg). Narrativet och allmänhetens uppfattning om rätt och fel, vilka som gör gott och vilka som inte gör det, tycks avgöra när tiden är mogen. Antagligen inte bara vad gäller befolkningen i USA (för då hade det nog redan skett), utan även i resten av världen.

Optics are very important

Säg att militären hade tagit kontrollen. Då hade media basunerat ut ”Statskupp – Trump är diktator!” och fått folket i resten av världen på sin sida, vilket hade legitimerat att FN skulle kunna rycka in med Kina i spetsen. Djupa staten vill ha krig. Men patrioterna vill undvika krig och blodspillan i möjligaste mån.

Om man ser på det globalt tycks det ännu vara så att de flesta är inne i ”Trump är Hitler”-mode, och att Biden är Messias. Alltså är tiden inte mogen. Som Trump själv sa en gång, vi kommer inte säga när vi kommer slå till, men slå till kommer vi! Och med allt som redan hittills hänt med ”Biden” på presidentposten lär det också få en och annan att tänka till, när allt blir sämre samtidigt som han hyllas av media. Jag skriver ”Biden” med citattecken p.g.a. att varken öron, signatur eller beteende stämmer överens med den riktige Biden, vilket tyder på att vi ”tittar på en film”).

Vi tittar på en film

Förutom att det tycks vara så att ”Biden” inte är den riktige Biden, och att allt som sker verkar göra det för att sätta dit the bad guys och få folk att vakna, befinner vi oss även mitt i en medvetandeexpansion av kanske aldrig på denna planet skådat mått.

”Expand your thinking”. Det är som Q säger större än de flesta anons kan tänka sig. Vi expanderar in i en ny medvetandenivå. It’s going to be biblical. Ljuset filtreras ut ur mörkret. Agnarna sållas från vetet. Skördetiden är här.

Allt eftersom tiden går stiger vi i vibration snabbare och snabbare. Då kommer fler och fler vakna. Samtidigt höjs hela jorden, och det kommer mer ljus/energi/kärlek. Mer ljus lyser upp där det tidigare varit dunkelt eller mörkt och inte gått att se. Det kommer snart inte gå att dölja någonting längre. Ljuset har redan vunnit och det är bara en tidsfråga innan det sipprar ner fullständigt till materiell nivå. Vi kommer också att ha en helt ny sorts världsbild, där vi upplever det som att vi tittar på en film genom ett helt jordeliv. Vi kommer vara medvetna om att vår själ går in i kroppen som i en avatar, för att lära sig och vara med om ett äventyr, lite som ett TV-spel. Vi kommer veta att vi alla är en och att ingen är med om någonting de inte innerst inne vill vara med om. Det kan låta hemskt ur ett 3D-perspektiv. Men för den nya människan är det bara ett naturligt tillstånd i kontakt med sig själv och Gud, genomsyrat av kärlek till allt och alla.

Vad utgör en bra film?

När man tittar på en film, vill man då att inget ska hända, att det bara ska vara vardag och enkelt? Vill man inte att hjälten ska ställas inför problem och svårigheter? Eller som Q frågade, What makes a good movie? Utan problem och hinder, ingen hjälte, och ingen bra film.

Aristoteles brukar ses som poetikens fader. Poetik är läran om hur diktverk är och bör vara. Enligt honom är det som utgör ett bra drama att det har en riktigt ordentlig peripeti, eller en kraftig vändning, gärna mot slutet. Vi känner igen mönstret i actionfilmerna där allt tycks vara kört för hjälten, men till slut vinner han/hon mot alla odds!

Enjoy the show! Njut av showen, den är exceptionellt häftig dessa år, och med lite distans och popcorn kan man se det gudomliga och komiska i det, samt hur det är fullt med kärlek.

Men detta bör inte göra oss passiva. Däremot gör det det möjligt för oss att inte ryckas med i dramat och pendla mellan hopp och förtvivlan, eller kanske dras med i käbbel som bara drar ner. Om man inte vill. Det är ingen fara om ”Biden” skriver en exekutiv order till. Det är ingen fara om man inte lyckas bli hörd och förstådd en enda gång. Tiden kommer snart göra folk mottagliga. När de ännu inte är det, finns det inget man kan göra förutom att så små frön och stärka varandra. Och jobba på sig själv och höja sin egen vibration, för vi sitter alla ihop som i ett hologram. Du finns i alla andra. Och om du höjer din vibration, höjer du den delen i alla andra. När vibrationen är tillräckligt hög i tillräckligt många kommer människor vara redo att tänka själva och se världen med egna ögon.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s