Yttrandefrihet ett minne blott?

Censur likt i diktaturens Kina införd i smyg i Sverige

Jag upptäckte idag ett trevligt alternativ till Facebook, spreely.com. Några avgörande skillnader är att de värnar yttrandefrihet, inte använder algoritmer för att shadowbanna eller censurera lagligt innehåll av alla möjliga slag, de bygger inte heller upp en väldig databas för underrättelsetjänster över dig och alla användare.

Spreely [Speak Freely] The Social Network For Free People
No Censorship | No Shadow Bans | No BS

http://www.spreely.com

Visst liknar gränssnittet och innehållet Facebook väldigt mycket (se bilden nedan)?

Spreely.com: Ett vanligt forum men fritt från censur.

Problemet är bara att om man som vanlig dödlig svensk försöker besöka forumet når man bara följande sida med ”403 Forbidden”.

För att komma runt problemet måste man använda en VPN (Virtual Private Network) och låtsas vara från t.ex. Norge! Det här är metoder vi tills nyligen bara hört genomdrivas av den kommunistiska diktaturen i Kina.

Hur var det nu med den där yttrandefriheten vi var så stolta över i Sverige? Den som regeringen tydligen frånsade oss 2010, när det skrevs in i grundlagen att Sverige är en del av EU, massiva begränsningar infördes vad gäller våra fri- och rättigheter, och följande blev förbjudet enl. ett av EU:s rambeslut:

  • Offentlig uppmaning till våld eller hat som är riktad mot en grupp av personer eller en medlem av en sådan grupp, grundad på ras, hudfärg, härkomst, religion eller övertygelse, etniskt eller nationellt ursprung.
  • Ovan nämnda brott när det utförs genom offentlig spridning eller distribution av skrifter, bilder eller annat material.
  • Offentligt urskuldande, förnekande eller flagrant förringande av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser enligt definitionen i stadgan för Internationella brottmålsdomstolen (artiklarna 6, 7 och 8) och brott som definieras i artikel 6 i Internationella militärtribunalens stadga, om gärningen begås på ett sådant sätt att den är ägnad att uppmana till våld eller hat gentemot en sådan grupp eller en medlem av en sådan grupp.

Även anstiftan till, avsiktligt deltagande i eller medhjälp till att begå sådana gärningar som nämns ovan är straffbart.

Visst låter det vackert, och vem är för våld och hat? Formuleringarna är dock mycket luddiga. Vem avgör vad som är hat och våld? Är vårt system så okorrumperat/-bart att det inte är en risk att lägga det i några höjdares händer att godtyckligt avgöra och därmed riskera fundamentet för demokratin? Är det hat eller våld att uttrycka att man anser att korrupta politiker bör ställas till svars? Är det hat eller våld att påpeka pedofilins och satanismens förkastlighet och utbredning? Hur är det med att peka ut medvetna försök att destabilisera hela länder? Hur blir det när det är korrupta politiker som skyddar pedofiler, vilket tycks vara ganska utbrett även i Sverige?

I regeringsformen, som även den blev totalreviderad 2010, står det fortfarande i det grundläggande första stycket:

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.

Regeringsformen, Lag (1974:152) (min emfas)

Förutom det som deklareras i regeringsformen finns ytterligare två huvudgrundlagar som har med yttrandefrihet att göra; tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Man skulle alltså kunna hävda att drygt hälften av vår grundlag handlar om vikten av fri åsiktsbildning som grunden för vår demokrati:

3 §   Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är rikets grundlagar. Lag (1991:1471).

(min emfas)

Vidare har vi de grundläggande fri- och rättigheterna:

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter

Opinionsfriheter
1 §   Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad
   1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor,
   2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden,
   3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,

   4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats,
   5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och
   6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

(återigen min emfas)

Så hur kan nu den nebulösa Kafkamyndighet som beslutar att svenska folket över huvud taget inte ska få tillgång till t.ex. ocensurerade alternativ till Facebook rättfärdiga sitt agerande?

Kanske genom de mycket luddiga formuleringar som infördes genom de elitistiska globalisternas revisionen av grundlagen 2010 (tyvärr gör dessa inskränkningar att vi inte längre har någon yttrandefrihet att räkna med):

Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter
20 §   Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21-24 §§, begränsas genom lag:
   1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket 1-5),
   2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),
   3. rörelsefriheten (8 §), och
   4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).
Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen. Lag (2010:1408).
21 §   Begränsningar enligt 20 § får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Lag (2010:1408).
22 §   Ett förslag till lag enligt 20 § ska, om det inte avslås av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de röstande enas om beslutet.
Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart rör
   1. förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
   2. husrannsakan eller liknande intrång, eller
   3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag. Lag (2010:1408).
23 §   Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.
Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. Lag (2010:1408).
24 §   Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.
Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Lag (2010:1408).
25 §   För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter:
   1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 § första stycket),
   2. skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen),
   3. skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),
   4. skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),
   5. rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och tredje styckena),
   6. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen),
   7. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (16 §),
   8. rätten att driva näring eller utöva yrke (17 §),
   9. skyddet för forskningens frihet (18 § andra stycket), och 10. skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 § tredje meningen).
På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i första stycket ska 22 § första stycket, andra stycket första meningen samt tredje stycket tillämpas. Lag (2010:1408).

Vi har alltså en regeringsform som uttryckligen inleds med att ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning”. Men i samma regeringsform listas sedan 2010 en hel drös med luddiga godtagbara skäl att inskränka inte bara den fria åsiktsbildning den svenska folkstyrelsen bygger på, utan även de flesta grundläggande fri- och rättigheterna. Vill man därmed göra gällande att vi inte längre har folkstyre, vilket är den rimliga slutsatsen eftersom vi inte längre har fri åsiktsbildning?

När var det en stor diskussion i det svenska samhället om dessa inskränkningar av våra fri- och rättigheter? Hur stor del av befolkningen är ens nu i skrivande stund nästan ett decennium senare medveten om att dessa inskränkningar ägt rum?

Det får mig osökt att tänka på intervjun med den snabbt utmobbade tidigare socialdemokratiske partiledaren Håkan Juholt i Dagens Industri 2017:

Jag kan mycket väl tänka mig att djupa staten märkte att Juholt var för hederlig för att få sitta på statsministerposten, därför grävde man upp lite skit om honom och gjorde ett stort rabalder, så var det problemet löst.

Om vi ska få tillbaka en demokrati värd namnet är det bäst att vi vaknar upp ur vår hypnos och börjar se vad som faktiskt händer och tillsammans gör något åt det, naturligtvis på fredlig väg och med hjälp av den snabbt krympande yttrandefrihet vi har kvar. Ett stort steg är att vända oss bort från TV-apparater och välja bort informationskanaler som man i jämförelse med alternativ media märker inte rapporterar om det som ligger i vanligt folks intresse.

Vi kan inte bara räkna med att vi kommer få hjälp utifrån när folk i andra länder har frigjort sig från elitisternas bojor. Ett uppvaknande äger rum, både globalt och inom Sveriges gränser. Den alternativa och medborgarjournalistiska TV-kanalen Swebb-TV (med utgivningsbevis och därför ytterligare grundlagsskydd enligt Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen), som nyligen raderades från Youtube, enligt rykten efter påtryckningar från Morgan Johansson m.fl., men som p.g.a. folkligt motstånd återinrättades, har t.ex. fler tittare på många av sina program än SVT.

Djupa staten är riktigt rädd att förlora kontrollen, därför införs allt strängare censur för att begränsa den fria åsiktsbildningen. Men tillsammans är vi starka och kommer vinna!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s